Gör så här för att lyckas med fänkålsodlingen!

Lyckas med fänkål med hjälp av våra odlingstips!

Fänkål är en mycket mångsidig grönsak och kryddväxt som spelar en central gastronomisk och  farmaceutisk roll i många länder runt Medelhavet, särskilt Italien. Alla växtens delar är ätbara. Knöl, stjälkar, blad, blommor och fröer – ja, till och med roten. Fänkål används både rå och tillagad och dess unika smak gör att den har fantastiskt många användningsområden. Fänkål är inte bara god att använda i matlagningen utan har även många hälsofrämjande egenskaper som gör att den bör ha en fast plats i våra köksträdgårdar – både som grönsak och kryddväxt.

Fänkål är samlingsnamnet på ett antal olika växter i den flockblommiga växtfamiljen där även ex. persilja, morot, koriander och dill ingår.  Knölfänkålen odlas för sitt uppsvällda bladfäste och kryddväxten för bladen, blommorna och fröna. Bladen och blommorna på knölfänkålens planta går även att använda men generellt är vildfänkålen mer aromatisk. Vildfänkålen är alltså kryddväxten medan knölfänkålen är grönsaken. Knölfänkålens textur påminner om sellerins men den aromatiska och karakteristiska smaken är helt unik.

I romerska trädgårdar

De gamla romarna odlade och använde fänkål för både för dess medicinska och kulinariska egenskaper. Claire Ryley berättar i boken Roman gardens and their plants (Sussex Archaeological Society, 1998) att romarna tuggade på fänkålsfrön för att minska hungerskänslorna och därmed gå ner i vikt. Även gladiatorerna tuggade på fänkålsfrön eftersom de ansågs ge uthållighet och mod.
I köket användes fänkål i olika fisksåser, soppor och sallader och man använde torkade blad för att bota och lindra diverse ögonbesvär.

Italien och fänkålen

Inget land förknippas så starkt med fänkål som Italien. Italienarna älskar både vildfänkål och knölfänkål och man har många olika namn på speciellt vildfänkålen – finocchio selvatico, finocchietto eller finocchino. Vildfänkålen är en mycket viktig ingrediens i många italienska rätter, speciellt i Syditalien och på Sicilien där vildfänkålen växer vilt uppe i bergen. Vildfänkål är en viktig ingrediens i berömda sicilianska rätter som pasta con le sarde (pasta med sardiner) och fave e maccu, som är en siciliansk bondbönsoppa  på torkade bondbönor och vildfänkål. Vildfänkålsbladen används färska hackade i olika fiskrätter, soppor och sallader samt till oliver och ost. Blommorna används som krydda i olika svamp- och grönsaksrätter men även i olika kötträtter,  ex. porchetta. Fänkålsfrön används ofta som krydda i olika regionala salamisorter. De mest kända är salami från Chieto-regionen i Abruzzo med fänkålsfrön och torkad chili och Finocchiona från Toscana. Fröna används även i olika  bakverk som exempelvis Taralli, det berömda drinktilltugget från Apulien. Fänkål passar även bra till kyckling och lax samt som krydda till potatis, vitlök och persilja.

Italiens olika sorters fänkål

Att Italien är det stora fänkålslandet märks inte minst på att det finns så många olika sorter från olika delar av landet. Det finns fänkål från Parma, Neapel, Barletta, Sicilien, Isola di Capo Rizzo, Mantova, Rom – bara för att nämna några.

Nyttig

Fänkål är en mycket vitamin- och mineralrik grönsak och den har alltid ansetts ha en positiv effekt på matsmältningen. I Italien är det vanligt att man avslutar en måltid med fänkål eller fänkålsfrön just på grund av detta. Te på fänkålsblad och mynta är en gammal italiensk huskur mot matsmältningsbesvär eller hosta. Det är kanske dags att göra som romarna – tugga lite fänkålsfrön varje dag.

Vildfänkål – odling och skörd

Vildfänkål är mycket utbredd i området kring Medelhavet där den växer vilt längs kuster och på bergssluttningar. Den är en aromatisk ört som kan bli upp till 2 meter hög. Stjälkarna är raka, kraftiga och lite ostyriga. Bladen och blommorna påminner en hel del om dill till utseendet men fänkålen blir både högre och yvigare. Blommorna är små och gula och fänkålsfröna är lite brungröna i färgen.

Att odla vildfänkål är hur enkelt som helst.  Så ytligt direkt på friland på senvåren på en varm och solig plats. Det är ingen idé att förkultivera eftersom vildfänkål är snabbväxande.  Tänk bara på att inte ha dill eller koriander i närheten av växtplatsen eftersom det då finns stor risk för korspollinering. Vildfänkålsplantan blir som tidigare nämnts väldigt hög och lite ostyrig. Välj därför en plats för vildfänkålen som är lite avskild från övriga köksträdgården, kanske som en häck i bakgrunden. Annars finns det risk för att den tar över hela örtagården. På sommaren och hösten sprider den svajande planteringen en varm fänkålsdoft över hela trädgården.

Skörd

Vildfänkål har en lång skördesäsong och späda blad skördas från vår till senhöst. Det går att torka bladen men det kräver torkning på väldigt låg temperatur. Bladen kan frysas och ska i så fall skördas innan blommorna är utslagna, men skördesäsongen är så lång att man kan skörda nästan året om, i alla fall i södra Sverige.

Vildfänkålen blommar andra året och blommorna skördas från mitten av augusti till september när de är fullt utslagna och har en vacker gul färg. De används både färska och torkade. Vildfänkålsblommor kan torkas utomhus en fin och solig dag men inte i direkt solljus. När blommorna har torkat repar man försiktigt ner dem i en papperspåse eller liknande. Ska man odla vildfänkål för både blommor och frön är det bra att ha många plantor så att vissa kan skördas för blommorna och andra för fröna.

Bronsfänkål

Bronsfänkålen är en mycket vacker variant av vildfänkålen. Den blir inte lika hög och yvig som vildfänkålen och är lite mer ömtålig. Ett tips är att plantera vild- och bronsfänkål bredvid varandra. Det är en snygg kombination i örtagården – eller varför inte som en del av en blomsterrabatt?

Skörd av fänkålsfrön

Insamling av fröställningarna brukar ske i september. När de börjar bli lite bruna skördar man dem mitt på dagen när fröna är helt torra. Förvara fröställningarna i en papperspåse i ca 2 veckor och sedan är det bara att skaka loss fröna från plantan. Därefter förvaras de i en lufttät burk på en mörk och sval plats.

Knölfänkål – odlingstips och skörd

Knölfänkålen kan vara lite knepig att odla och kräver lite mer anpassning både när det gäller odlingsplats och tidpunkt för sådd. Odlingsplatsen ska vara så solig som möjligt och jorden ska vara lite lös, väldränerad och djup. Arbeta jorden omsorgsfullt innan sådd.

De flesta växter ogillar fänkål och fänkålen bör därför stå lite för sig själv. Vänta tills jorden har blivit uppvärmd innan du sår på friland. Plötsliga temperaturförändringar och kalla nätter kan göra att plantan går direkt i blom och då utvecklas ingen knöl. Man brukar säga att juni-juli direkt på friland för skörd sensommar och höst. Förkultivering kan göras redan från maj med utplantering efter ca 40-50 dagar. Fänkålsplantan är dock känslig för omplantering så det gäller att vara försiktig med rötterna. Fröna gror efter 7-14 dagar. Plantorna ska vattnas regelbundet ett par gånger i veckan om det är torrt och varmt, och så snart plantan börjar utveckla knölen är det viktigt att se till att plantorna inte torkar ut. Avståndet mellan raderna bör vara ca 50 cm och plantavståndet ca 25 cm.

Knölfänkålen trivs allra bäst i 25 graders värme. Ju lägre temperatur, desto mindre knöl. Från sådd till skörd tar det ca 80-100 dagar beroende på sort. Knölen växer precis ovan jord och man kan täcka jorden med halm, torv eller gräsklipp. Ett par veckor innan planerad skörd kan man kupa med jord för att bleka knölen, vilket ger den en mycket bättre och sötare smak. Vid skörd, ta bort bladverket och avlägsna all jord.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *