Förra året sa jag till mig själv att ”nästa år ska jag inte odla så många tomater”. Om man som jag har ett fritidshus så är det, inte en börda, men man blir ganska beroende av att man måste vattna törstiga tomater och kan inte bara vara hemma i Köpenhamn flera dagar.
Men här juni 2020 står jag återigen med en växthustunnel med massor av tomater och chiliplantor som behöver daglig vård 😀
Man ser inte hela växthuset nu utan bara en liten del. Köksträdgården i bakgrunden och en kisande tomatvårdnadshavare.
